Seniorl\u00e5n
\n\u2013 en f\u00f6rm\u00e5nlig produkt f\u00f6r pension\u00e4rer eller bara ytterligare ett s\u00e4tt f\u00f6r bankerna att tj\u00e4na pengar?
\nF\u00f6rfattare: Handledare:
\nHenrik J\u00e4lmby Stefan Yard
\nFredrik Rutberg
\nF\u00f6rord
\nVi tackar samtliga respondenter f\u00f6r deras bidrag med kunskap och erfarenhet som gjort v\u00e5r studie m\u00f6jlig att genomf\u00f6ra. Vi vill \u00e4ven tacka v\u00e5r handledare Stefan Yard f\u00f6r alla hans id\u00e9er samt det engagemang och st\u00f6d han bidragit med under arbetets g\u00e5ng.
\nLund 2006-06-12
\nHenrik J\u00e4lmby Fredrik Rutberg
\nSammanfattning
\nTitel: Seniorl\u00e5n \u2013 en f\u00f6rm\u00e5nlig produkt f\u00f6r pension\u00e4rer eller bara ytterligare ett s\u00e4tt f\u00f6r bankerna att tj\u00e4na pengar?
\nF\u00f6rfattare: Henrik J\u00e4lmby
\nFredrik Rutberg
\nHandledare: Stefan Yard
\nKurs\/\u00e4mne: Magisteruppsats 10 po\u00e4ng, Strategisk ledning
\nSeminariedatum: 2006-06-08
\nNyckelord: Bol\u00e5n, checkkredit, kapitalf\u00f6rs\u00e4kring, pension, seniorl\u00e5n.
\nSyfte: V\u00e5rt syfte \u00e4r att beskriva och analysera den nya typen av l\u00e5n som kommit upp p\u00e5 den svenska marknaden, seniorl\u00e5n. Vi kommer att unders\u00f6ka villkoren f\u00f6r utl\u00e5ning enligt de olika l\u00e5ngivarna som handhar produkten seniorl\u00e5n. Vidare kommer ocks\u00e5 en internationell j\u00e4mf\u00f6relse att g\u00f6ras med USA och Storbritannien d\u00e4r motsvarande produkt funnits l\u00e4ngre \u00e4n i Sverige.
\nMetod: F\u00f6r att uppfylla v\u00e5rt syfte har vi valt att anv\u00e4nda oss av en abduktiv metod vilket har gjort att vi inte k\u00e4nt oss begr\u00e4nsade utan vi har b\u00e5de kunnat till\u00e4mpa den insamlade empirin samt studera teorier p\u00e5 ett bra s\u00e4tt. V\u00e5r prim\u00e4rdata \u00e4r insamlad genom intervjuer med ber\u00f6rda l\u00e5ngivare samt genom en enk\u00e4tunders\u00f6kning till allm\u00e4nheten. Sekund\u00e4rdatan best\u00e5r av b\u00f6cker, tidskrifter, artiklar fr\u00e5n svensk, engelsk och amerikansk media samt broschyrer och villkorsbilagor fr\u00e5n de ber\u00f6rda l\u00e5neinstituten. Seniorl\u00e5n.
\nSlutsatser: Vi har i v\u00e5r studie kommit fram till att l\u00e5neinstituten ser mycket olika p\u00e5 de nya seniorl\u00e5nen. En del l\u00e5neinstitut motiverar en h\u00f6gre r\u00e4nta med \u00f6kad risk medan andra ser seniorl\u00e5net som helt riskfritt. Vi konstaterar \u00e4ven att 93 % av v\u00e5rt urval st\u00e4llde sig positiva till seniorl\u00e5net och g\u00e4rna s\u00e5g att \u00e4ldre f\u00e5r lite mer att leva f\u00f6r p\u00e5 \u00e5lderns h\u00f6st.
\n1. Inledning
\nI detta inledande kapitel presenteras bakgrunden till uppsatsen f\u00f6ljt av de problemomr\u00e5den vi valt att fokusera p\u00e5. Vidare presenteras syftet med uppsatsen, en redog\u00f6relse f\u00f6r de avgr\u00e4nsningar vi gjort samt vilken m\u00e5lgrupp uppsatsen riktar sig till. Avslutningsvis har vi valt att f\u00f6rklara centrala begrepp f\u00f6r att underl\u00e4tta l\u00e4sningen i de kommande kapitlen. Seniorl\u00e5n.
\n1.1 Bakgrund
\nI dagens Sverige finns m\u00e5nga \u00e4ldre vars verklighet k\u00e4nnetecknas av l\u00e5g pension men en bostad med h\u00f6gt taxeringsv\u00e4rde och f\u00f6rm\u00f6genhetsv\u00e4rde. Det kan r\u00f6ra sig s\u00e5v\u00e4l om villa eller sm\u00e5hus som bostadsr\u00e4tt. M\u00e5nga har tidigare i livet tagit l\u00e5n f\u00f6r att kunna finansiera bostaden, l\u00e5n som idag dock i de allra flesta fall \u00e4r \u00e5terbetalda. Samtidigt som l\u00e5nen har blivit \u00e5terbetalda har v\u00e4rdet p\u00e5 bost\u00e4derna i Sverige stigit kraftigt. Prisindex f\u00f6r sm\u00e5hus f\u00f6r hela riket har mer \u00e4n tredubblats under de senaste 20 \u00e5ren och i storstadsregionerna har priserna fyrdubblats1. L\u00e4nge tycker vi oss ha h\u00f6rt s\u00e5v\u00e4l analytiker som expertutl\u00e5tanden som uttryckt att nu \u00e4r \u00e4nd\u00e5 taket n\u00e5tt \u2013 nu kan bostadspriserna inte \u00f6ka mer. Men likv\u00e4l forts\u00e4tter priserna att \u00f6ka. Seniorl\u00e5n. \u00c4mnet \u00e4r flitigt debatterat i dagstidningar och nyhetss\u00e4ndningar och fastighetsbranschen har f\u00e5tt ett kraftigt uppsving. I takt med att v\u00e4rdet p\u00e5 bostaden \u00f6kat har basen f\u00f6r fastighetsskatt och f\u00f6rm\u00f6genhetsskatt stigit. Detta har helt enkelt lett till att pensionen inte r\u00e4cker till f\u00f6r m\u00e5nga. Fram till f\u00f6r n\u00e5gra \u00e5r sedan har den enda m\u00f6jligheten att f\u00e5 loss en del av de pengar man bundit i bostaden varit att antingen s\u00e4lja bostaden och flytta eller att l\u00e5na av arvingarna.2
\nM\u00e5nga av dagens pension\u00e4rer har under sin yrkesverksamma tid haft sv\u00e5rt med utrymme f\u00f6r n\u00e5got privat pensionssparande. Detta inneb\u00e4r att pensionen ofta utg\u00f6r 50-65 % av l\u00f6nen. \u00c5tskilliga f\u00f6rv\u00e5nas \u00f6ver hur stor skillnad i levnadsstandard detta medf\u00f6r. F\u00f6r dem som inte varit yrkesverksamma (t.ex. pga. studier eller v\u00e5rd av barn), kan pensionen bli mycket l\u00e5g.3 Detta tillsammans med att \u00f6verskottet i det svenska pensionssystemet har minskat kraftigt de senaste \u00e5ren p\u00e5 grund av \u00f6kade sjukskrivningar och \u00f6kad arbetsl\u00f6shet g\u00f6r att pensionerna kan minskas ytterligare i framtiden och ge pension\u00e4rer \u00e4nnu s\u00e4mre levnadsstandard.4 Seniorl\u00e5n.
\nI takt med att den till antalet stora generationen 40-talister g\u00e5r i pension finns det ett uppd\u00e4mt behov av att finna en l\u00f6sning d\u00e4r denna solida m\u00e5lgrupp kan f\u00e5 loss en del av den likviditet som finns bundet i bostaden och p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt ut\u00f6ka pensionen utan att vara tvungna att flytta. I dagsl\u00e4get har l\u00e5neinstituten uppt\u00e4ckt detta behov och b\u00f6rjat utveckla l\u00f6sningar f\u00f6r att kunna
\n1 www.scb.se
\n2 Bolander Hans, Seniorl\u00e5n r\u00e4ddningen f\u00f6r m\u00e5nga pension\u00e4rer, Privata Aff\u00e4rer (2002-05-14)
\n3 Hypotekspension \u2013 vad \u00e4r det? Fakta om en ny finansiell produkt i Sverige, Svensk Hypotekspension (2005)
\n4 Kraftig dipp i pensionssystemet, Dagens Industri (2005-04-13)
\nm\u00f6ta kundernas efterfr\u00e5gan. En ny form av l\u00e5n, seniorl\u00e5n, har d\u00e4rf\u00f6r sett dagens ljus och marknadsf\u00f6rs b\u00e5de i tv5 och i tidningar. L\u00e5nets grundid\u00e9 \u00e4r att \u00e4ldre som bor i villa eller bostadsr\u00e4tt ska kunna komma \u00e5t det kapital som de har bundet i bostaden utan att beh\u00f6va s\u00e4lja bostaden och flytta. Seniorl\u00e5n. L\u00e5ntagaren bel\u00e5nar s\u00e5ledes bostaden och f\u00e5r loss tidigare on\u00e5bart kapital. Utbetalningen kan antingen vara i form av en klumpsumma eller som m\u00e5nadsvisa utbetalningar. Seniorl\u00e5n. Vad pengarna anv\u00e4nds till f\u00e5r l\u00e5ntagaren sj\u00e4lv best\u00e4mma. Det kan vara allt fr\u00e5n att underl\u00e4tta vardagsekonomin till att s\u00e4tta guldkant p\u00e5 tillvaron och resa jorden runt. Trots att l\u00e5neinstituten v\u00e4ljer att marknadsf\u00f6ra seniorl\u00e5n starkt n\u00e4mner de s\u00e4llan att det \u00e4r en h\u00f6gre r\u00e4nta som i regel tas ut j\u00e4mf\u00f6rt med vanliga traditionella bol\u00e5n6. Samtidigt som en h\u00f6gre r\u00e4nta p\u00e5 l\u00e5nen tas ut g\u00e5r bankerna mot ytterligare ett rekord\u00e5r. Av varje hundralapp i int\u00e4kt \u00e4r 48 kr vinst. Forts\u00e4tter vinst\u00f6kningen i samma takt dvs. n\u00e4rmre 30 % kommer r\u00f6relsevinsten f\u00f6r 2006 bli 90 miljarder kronor j\u00e4mf\u00f6rt med 70,5 miljarder under 20057. Seniorl\u00e5n.
\n5 Svensk hypotekspensions tv-reklam, 2006-05-17
\n6 Kamp Kristina, Seniorl\u00e5n s\u00e4tter guldkant p\u00e5 tillvaron, Dagens Nyheter (2005-11-26)
\n7 Aronsson Cecilia, Bankernas fenomenala vinstrekord, Dagens Industri (2006-05-03)
\n1.2 Problemdiskussion
\nM\u00e5nga \u00e4ldre befinner sig idag i en verklighet pr\u00e4glad av l\u00e5ga inkomster men en h\u00f6gt v\u00e4rderad bostad. Den privata ekonomin g\u00e5r knappt ihop och den enda l\u00f6sningen att dryga ut pensionen har hittills varit att s\u00e4lja bostaden och flytta till ett billigare boende. L\u00e5neinstituten har uppt\u00e4ckt detta problem och de senaste \u00e5ren b\u00f6rjat t\u00e4vla om att hitta l\u00f6sningar f\u00f6r kunderna. Vissa institut marknadsf\u00f6r sig aktivt medan andra anser detta vara oetiskt och erbjuder sina kunder en l\u00f6sning f\u00f6rst n\u00e4r dessa efterfr\u00e5gar den. En del av akt\u00f6rerna har i konkurrenssyfte valt att skr\u00e4ddarsy en individuell l\u00f6sning till varje kund. Andra akt\u00f6rer har skapat en specifik standardiserad produkt f\u00f6r att m\u00f6ta kundernas efterfr\u00e5gan.
\n1.3 Problemformulering
\nIdag erbjuder varje l\u00e5neinstitut en egen version av seniorl\u00e5n som sinsemellan skiljer sig i utf\u00f6rande och uppl\u00e4gg. Hur ska kunden kunna j\u00e4mf\u00f6ra de olika l\u00f6sningarna och finna vad som \u00e4r den b\u00e4sta l\u00f6sningen f\u00f6r just honom\/henne n\u00e4r uppl\u00e4ggen skiljer sig \u00e5t?
\nHur gynnsam \u00e4r den nya l\u00e5n-eformen f\u00f6r kunderna? Kan bankerna motivera sina avgifter och en h\u00f6gre r\u00e4nta som kompensation f\u00f6r en eventuellt h\u00f6gre risk?
\nVad \u00e4r allm\u00e4nhetens inst\u00e4llning till seniorl\u00e5n och hur god \u00e4r k\u00e4nnedomen om detta nya fenomen?
\nVilken framtid har seniorl\u00e5nen i Sverige?
\n8 http:\/\/www.finance-encyclopedia.com\/term\/annuity, 2006-05-18
\n9 Andersson Johan (2006-03-08), www.internet-krediter.com, 2006-05-23
\n1.4 Syfte
\nV\u00e5rt syfte \u00e4r att beskriva och analysera en ny typ av l\u00e5n som kommit upp p\u00e5 den svenska marknaden, seniorl\u00e5n. Vi kommer att unders\u00f6ka potentiella l\u00e5ntagares kunskapsl\u00e4ge samt l\u00e5ngivarnas olika former av seniorl\u00e5n.
\n1.5 M\u00e5lgrupp
\nM\u00e5lgrupp f\u00f6r uppsatsen \u00e4r fr\u00e4mst studenter vid universitet och h\u00f6gskolor vars studier inriktar sig p\u00e5 f\u00f6retagsekonomi och strategi. Uppsatsen v\u00e4nder sig \u00e4ven till personer med uttalat intresse f\u00f6r olika utl\u00e5ningsm\u00f6jligheter samt personer f\u00f6dda p\u00e5 40-talet som uppn\u00e5tt pensions\u00e5lder alternativt snart uppn\u00e5r pensions\u00e5lder och bor i bostadsr\u00e4tt eller villa.
\n1.6 Avgr\u00e4nsningar
\nVi har valt att avgr\u00e4nsa j\u00e4mf\u00f6relsestudien till att endast unders\u00f6ka Storbritannien och USA d\u00e4r produkten funnits betydligt l\u00e4ngre \u00e4n i Sverige. V\u00e4l medvetna om att seniorl\u00e5n \u00e4ven finns i andra l\u00e4nder finner vi det pga. tidssk\u00e4l inte m\u00f6jligt att g\u00f6ra ytterligare j\u00e4mf\u00f6relser \u00e4n med ovann\u00e4mnda l\u00e4nder.
\n1.7 Definitioner och begreppsf\u00f6rklaringar
\nF\u00f6r att underl\u00e4tta l\u00e4sningen fram\u00f6ver har nedan valt att f\u00f6rklara och definiera f\u00f6r studien centrala begrepp.
\nSvenska begrepp: seniorl\u00e5n
\nAnnuitet En f\u00f6rutbest\u00e4md summa pengar som betalas ut vid ett regelbundet intervall. Pensionsutbetalning, f\u00f6rs\u00e4kringsutbetalningar och lottovinster \u00e4r vanliga exempel p\u00e5 olika former av annuiteter. Vanligt \u00e4r ocks\u00e5 att man betalar in en klumpsumma till ett finansiellt institut som garanterar l\u00f6pande utbetalningar under en f\u00f6rutbest\u00e4md tid.8
\nBel\u00e5ningsv\u00e4rde Det v\u00e4rde till vilket n\u00e5gon bed\u00f6mer att t ex en fastighet eller ett v\u00e4rdepapper h\u00f6gst kan bel\u00e5nas. Ett marknadsv\u00e4rde p\u00e5 l\u00e4ngre sikt som tas fram vid v\u00e4rdering av en fastighet p\u00e5 ett objektivt och f\u00f6rsiktigt vis.9
\n10 http:\/\/www.sbab.se\/sbab\/jsp\/polopoly.jsp?d=117&a=1724
\n11Carlsson & Nygren, Ekonomisk uppslagsbok BL, Bok Plus (2004), Upplaga 1
\n12 Utdrag ur Skatteverkets handledning (17.2.30) seniorl\u00e5n
\n13 http:\/\/www.lantmateriet.se\/templates\/LMV_Page.aspx?id=2012 2006-05-22
\n14 http:\/\/www.lantmateriet.se\/templates\/LMV_Page.aspx?id=2012 2006-05-22
\nBol\u00e5n Konsumentkredit som anv\u00e4nds f\u00f6r k\u00f6p av fastighet eller bostad eller f\u00f6r ombyggnad av bostad som konsumenten \u00e4ger eller avser att f\u00f6rv\u00e4rva.10
\nCheckkredit L\u00e5n som \u00e4r knutet till ett specifikt konto. Kunden disponerar en summa pengar som \u00e4r fastst\u00e4lld sedan tidigare, s\u00e5 kallat limitbelopp. Kunden betalar normalt en avgift p\u00e5 1-2 % av det fastst\u00e4llda beloppet. P\u00e5 det belopp som kunden utnyttjar av krediten betalar kunden dessutom r\u00e4nta. En checkkredit \u00e4r ett enkelt s\u00e4tt att kortsiktigt l\u00e5na pengar. Kan \u00e4ven kallas kontokredit.11
\nEffektiv r\u00e4nta Samlat m\u00e5tt p\u00e5 kostnad f\u00f6r kredit d\u00e4r r\u00e4ntor, avgifter samt effekt av t\u00e4tare kapitalisering \u00e4n \u00e5rsvis v\u00e4gs samman.
\nKALP Av l\u00e5neinstituten anv\u00e4nd term vid bol\u00e5nekalkyl som betyder \u201dkvar att leva p\u00e5\u201d. Parametrar som v\u00e4gs in i kalkylen \u00e4r bl.a. om kunden har barn, kundens m\u00e5nadsavgift (f\u00f6r bostadsr\u00e4tter), kundens inkomst samt ett \u00f6verslag p\u00e5 levnadskostnader i form av mat, hygienartiklar, n\u00f6je etc. seniorl\u00e5n
\nLivr\u00e4nta Begreppet livr\u00e4nta \u00e4r inte definierat i f\u00f6rfattningarna men det kan karakteriseras s\u00e5som ett periodiskt belopp som fr\u00e5n viss best\u00e4md tidpunkt utg\u00e5r antingen under en persons \u00e5terst\u00e5ende livstid eller under viss p\u00e5 f\u00f6rhand best\u00e4md tidsperiod.12
\nInteckning\/pantbrev Inteckning i en fastighet \u00e4r en registrerings\u00e5tg\u00e4rd som g\u00f6rs av en inskrivningsmyndighet i Fastighetsregistrets inskrivningsdel. D\u00e4r seniorl\u00e5n anges vilket f\u00f6rm\u00e5nsl\u00e4ge inteckningen har i f\u00f6rh\u00e5llande till andra inteckningar i fastigheten.13 Pantbrev \u00e4r bevis f\u00f6r att inteckning har gjorts f\u00f6r det belopp, som anges i pantbrevet. Pantbrevet \u00f6verl\u00e4mnas till l\u00e5ngivaren som s\u00e4kerhet f\u00f6r l\u00e5net. N\u00e4r seniorl\u00e5n \u00e4r betalt, \u00e5terl\u00e4mnas pantbrevet till fastighets\u00e4garen, som sedan kan anv\u00e4nda pantbrevet f\u00f6r att \u00e5terigen pants\u00e4tta fastigheten.14 Finns det ej befintliga pantbrev i huset p\u00e5 ett tillr\u00e4ckligt stort belopp m\u00e5ste l\u00e5ntagaren ta ut nya dito. Kostnaden f\u00f6r nya pantbrev uppg\u00e5r till 2 % av pantbrevsbeloppet i st\u00e4mpelskatt samt 375 kr i
\nHypoteksl\u00e5n seniorl\u00e5n inom EU, Europeiska gemenskapens kommission, KOM 327 slutlig, Bryssel 2005-07-19
\nexpeditionsavgift per pantbrev. Ut\u00f6ver detta seniorl\u00e5n tar banken ofta en administrativ kostnad.15
\nPension Regelbunden inkomst f\u00f6r person som pga. \u00e5lder eller arbetsof\u00f6rm\u00e5ga slutat sitt f\u00f6rv\u00e4rvsarbete, som aldrig haft n\u00e5gon arbetsf\u00f6rm\u00e5ga eller som mist sin f\u00f6rs\u00f6rjning. I Sverige finns pension av fyra olika slag: folkpension, ATP, tj\u00e4nstepension och pension genom privat pensionsf\u00f6rs\u00e4kring.16
\nR\u00e4nteskillnadsers\u00e4ttning Om r\u00e4ntan p\u00e5 krediten \u00e4r bunden vid en niv\u00e5, som \u00e4r h\u00f6gre \u00e4n den som g\u00e4ller vid l\u00f6sentillf\u00e4llet, har kreditgivaren (\u2026) r\u00e4tt att beg\u00e4ra ers\u00e4ttning f\u00f6r r\u00e4nteskillnaden under den \u00e5terst\u00e5ende delen av r\u00e4ntebindningsperioden.17
\nSeniorl\u00e5n L\u00e5neform som v\u00e4nder sig till m\u00e4nniskor som normalt inte skulle beviljas bol\u00e5n. Seniorl\u00e5n ger dessa m\u00e4nniskor m\u00f6jlighet att bel\u00e5na sin bostad och p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt frig\u00f6ra kapital som finns bundet i bostaden. L\u00e5ngivaren st\u00e4ller ofta krav p\u00e5 uppn\u00e5dd minimi\u00e5lder, vanligtvis 55-65 \u00e5r.
\n\u00c5terb\u00e4ringsr\u00e4nta R\u00e4ntesats som anv\u00e4nds f\u00f6r att f\u00f6rdela bolagets avkastning mellan f\u00f6rs\u00e4kringstagarna.18
\nEngelska begrepp: seniorl\u00e5n
\nEquity release L\u00e5n med s\u00e4kerhet som tas i konsumtionssyfte. F\u00f6rfarande d\u00e4r bostadens v\u00e4rde omvandlas till en str\u00f6m av inbetalningar eller en eng\u00e5ngsutbetalning.19
\nHome reversion L\u00e5neform som till\u00e5ter l\u00e5ntagaren att avyttra en viss procentandel av bostadens v\u00e4rde. L\u00e5ngivaren erh\u00e5ller den procentsats av bostadens v\u00e4rde vid f\u00f6rs\u00e4ljning som l\u00e5ntagaren tidigare l\u00e5nat.
\nLine of credit Utl\u00e4ndsk motsvarighet till den svenska checkkrediten – seniorl\u00e5n.
\nReverse mortgage En speciell l\u00e5neform f\u00f6r \u00e4ldre som \u00e4r tillg\u00e5ngsrika. \u00c5terbetalning \u00e4r inte n\u00f6dv\u00e4ndig f\u00f6rr\u00e4n l\u00e5ntagaren s\u00e4ljer sin bostad eller flyttar till \u00e4ldreboende.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Seniorl\u00e5n \u2013 en f\u00f6rm\u00e5nlig produkt f\u00f6r pension\u00e4rer eller bara ytterligare ett s\u00e4tt f\u00f6r bankerna att tj\u00e4na pengar? F\u00f6rfattare: Handledare: Henrik J\u00e4lmby Stefan Yard Fredrik Rutberg F\u00f6rord Vi tackar samtliga respondenter f\u00f6r deras bidrag med kunskap och erfarenhet som gjort v\u00e5r studie m\u00f6jlig att genomf\u00f6ra. Vi vill \u00e4ven tacka v\u00e5r handledare Stefan Yard f\u00f6r alla hans […]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_et_pb_use_builder":"","_et_pb_old_content":"","_et_gb_content_width":"","footnotes":""},"categories":[16],"tags":[148],"class_list":["post-11790","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-lan","tag-lan"],"yoast_head":"\n